I går kväll började Anders harva! Det är rekordtidigt vårbruk här. I två dagar har det varit över 20 grader varmt. Helt otroligt, och inte riktigt bra med högsommarvärme i början av maj! All grönska har fullkomligt exploderat! Idag var det iallfall mera normalt väder med sol och kalla vindar igen.
I helgen har Anders dessutom klippt alla tackorna som ska lamma i sommar (20 stycken), avelsbaggarna, och de lamm som återstår från i somras. Ullen är ingenting att spara så här års; skräpig och tovig, så den packar vi för att slänga. Alla klövar ska också verkas innan betessläppet, som snabbt närmar sig. Det är mest Anders som sköter den sysslan också, men jag försöker ta några tackor iallfall. Det är tungsamt att hålla bångstyriga tackor på rygg, och samtidigt klippa klövarna som ibland både är hårda och märkligt formade. De växer fort och slits knappt alls när fåren går inne på ströbädden. Det känns skönt att det är gjort nu.
Bland de nyklippta hittade Anders ett tacklamm som gjort juver, och tydligen tänker lamma. Tjuvbetäckning alltså. Sånt händer. Nu har vi henne i en ‘grupp’ med en annan tacka, för att kunna hålla ögonen på henne.
Det händer en massa andra saker också;
En tacka fått en rejäl juverinflammation. Feber, och illande rött, hårt och svullet juver med blodblandad mjölk i den sjuka spenen. Huga. Blixtsnabb behandling med penicillin, men jag undrar om det alls går vägen. Tackan har mycket ont och står med huvudet lågt och in mot väggen. Jag har boxat av henne och hennes tre lamm med ’sjukgruppen’ tillsvidare, för att åtminstone inte sprida smitta i övriga flocken. Lammen ser förhållandevis pigga ut, men i morgon ska jag ge dem komjölk i mjölkbar (en hink med gummispenar på), så att de kan ta en styrketår om de behöver, och för att avlasta tackan lite.
För övrigt har vi bara hittat två tackor med små bitskador på spenarna (hittills!). Peppar, peppar, men vi verkar klara oss bra från mastiter (juverinflammationer) annars i år. Foderstaterna har varit väldigt proteinkraftiga, och det har nog varit verksamt.
En fröken 6067, som bara har ett lamm, ser sned ut i juvret. Vi mjölkade ur över en liter en vända, och i går morse kollade vi mjölken med reagensvätska mot mastit, utan reaktion. Ingen fara alltså.
Vidare har vi fyra hungriga lamm som vi lyfter in i en box med mjölkbar ett par gånger om dagen. Det är bland annat det minsta lammet ur en fyrlingskull, en liten bagge som är bortstött av sin mamma, sen han kommit över på fel sida grindarna -in till en annan grupp-, och ett lamm som är adopterat från en fyrlingskull till en tacka med bara två lamm, men där tackan inte riktigt accepterat nykomligen som sin egen.
Förra året gjorde vi så kallade AU-lamm (Artificiellt Uppfödda) av ett lamm från varje fyrlingskull. Lammen överlevde visserligen, men de växte inte särskilt bra, och de blev infektionskänsliga. I år har vi satsat på att adoptera bort såna lamm, för att jämna ut stora respektive små kullar, och så provar vi istället på det här sättet med tillskottsmjölk. Det verkar funka så här långt.
På ett av de lamm vi pysslat om lite extra, upptäckte vi plötsligt en dag pungbråck. En bit av tarmen hängde ut, och lammet måste avlivas.
Jaja. Det är en ny dag i morgon iallfall.