Vi har fått regn så vi tiger nu. Vi som jämrade oss över torkan på försommaren. Aldrig är man nöjd?! Det är så blött på täkterna att vi inte kan skörda grönfodret, för då kör vi sönder insådden som ska bli fina vallar nästa år. Gjorde ett försök i fredags, men Anders körde nästan fast med slåtterkrossen. Vi försöker vara tålmodiga och hoppas på att det torkar upp snart. Vi har i allfall slagit och pressat ett skifte av vallåterväxten, och det gav väldigt bra utbyte, mycket mer än vi trott.
Anders har varit ett par dagar i skogen och huggit och tagit bort busk längs ett stort dike som ska rensas. Intill har det varit ’myr-tag’ för många år sedan. Bönderna runtomkring i byarna Åkre och Loka hade varsin bit i ’myr-taget’, där man grävde upp myrmark för att täcka dyngstan med om sommaren. Det gjorde att man slapp flugorna som ju trivs i dyngan, och att det nyttiga kvävet i dyngan (själva verkan av gödseln) inte gick förlorat. Dessutom var ’myran’ bra jordförbättring. Korna var ju på fäbodvallen på sommaren, så ingen dynga hamnade på dyngstan då. Himla fiffigt att täcka med myra.
Jag har plockat in rödvinbär och svartvinbär från buskarna, fått blåbär och hallon av min mamma och krusbär av grannarna, syltat och saftat. Det känns härligt att fylla källaren och frysen inför hösten och vintern. Av rödvinbärsdrickan gör vi egen isglass också, det är inte så dumt när det är varmt ute.
Det ser ut att bli mycket äpplen i år. Jag ser redan fram emot att få äppelmos på havregrynsgröten i vinter!
Om kvällarna har jag påbörjat arbetet med att ta kontakt med förra årets kunder per telefon, för att planera försäljningen av höstens köttlådor. Det är väldigt trevligt att prata med alla igen, och vi får mycket lovord för den höga kvaliteten på köttet.
Alfred han cyklar och cyklar hela dagarna! Han har lärt sig cykla själv i sommar, 4 år gammal och envis som synden. Det svåraste just nu är att stanna utan att den rammans cykeln tippar ikull. Lovisa cyklar hon också, men får inte riktig fart på tramporna på trehjulingen än, så hon kokar soppa i sandlådan och skjutsar omkring dockvagnen istället.
Till veckan börjar lekskolan för Alfred igen, efter ett långt sommarlov. Lovisa får vara hemma ett år till med mamma och pappa.
Barna växer så det nästan syns i sommar. Byxorna är plötsligt för korta i benen, och sandalerna som var så bra i maj är alldeles för små nu. Och våra småkycklingar har växt och är riktiga små hönor och tuppar nu, fullt befjädrade och ganska kaxiga. Kattungarna har också växt, och blivit sjövilda. Barna älskar att busa med dem, och de blir ganska tåliga skulle jag tro. Kattungarna alltså. Lovisa kånkar gärna runt på dem, och håller inte alltid precis helt enligt anvisningarna …