I torsdags fick vi för första gången hjälp av Martin Sjunnesson från Strängnäs att scanna alla tackorna med ultraljud. På en dataskärm räknade Martin snabbt hur många foster varje tacka bär. Jag stod brevid, beredd att medelst sprayfärg märka tackorna med en, två, tre eller fyra blå prickar; en för varje lamm. Anders matade på så att hanteringsrännan var fylld hela tiden. På sådär en och en halv timme hade vi klarat av 100 tackor, och då hade det varit väldigt lugnt, enligt Martin.
Vi scannade även de tackor som ska gå med baggen nu i februari, eftersom vi misstänkte tjuvbetäckning på ett par av dem, och vi fick rätt om det.
Martin övernattade hos oss, och fortsatte i morse till nästa besättning, till Hans och Lotta i Onsäng.
Nu ska vi dela in tackorna i grupper efter hur många lamm de har, och efter hull, och kan enkelt styra så att alla får lagom mycket mat. Scanningen hoppas vi ska underlätta i lamningen, att vi vet hur många lamm som väntas vid varje nedkomst. Det gör det också möjligt att planera adoptioner, för att jämna ut kullarna lite.
Alla ungtackorna har fått första omgången av gasbrandsvaccin inför lamningen. De äldre tackorna behöver bara en omgång, och får vänta lite.
Anders och Alfred har riggat upp nya silon i fårhuset, så nu är vi beredda att ta emot kraftfodret från Lantmännens foderbil.