Gudars Skymning . Vi är nominerade till Årets Lantbruksföretag i Gävleborg , av en jury där bland annat länsstyrelsen ingår. Det handlar om miljömål och kvalitet av olika slag.
Läs mera här.
I mitten av september blir det prisutdelning på Skördefesten på Wij trädgårdar i Ockelbo, men först ska allmänheten ha hela sommaren på sig att rösta fram vinnaren bland de tre nominerade företagen.
Rösta Du också :)
Vi är överväldigade av äran och mycket stolta över att vara utvalda till denna förnämliga nominering!
Hursomhelst har vi iallfall efter några ångestladdade regnvädersdagar till slut fått vårat ensilage pressat. Blötare än någonsin förr, men iallfall pressat. Anders skojade om att vi väl får pröva göra biogas av skörden, om vi inte fått in den förrän den ruttnat, men jag tyckte aldrig det var kul. Puh, förstaskörden är ju väldigt viktig för oss, näringsmässigt och ekonomiskt!
Eftersom man ju dessvärre ändå inte rår på vädret (och det är väl egentligen tur det), och vi inte pallade att ta i tu med några andra sysslor som finns medan vi väntade på finväder och pressning, tog Anders och jag ‘ledigt’ och tog en kaffeflaska med oss och for till Lindbo en kväll. Vi tittade på bäver och på den förödelse bäverrackarna orsakar när de dämmer så skogens rötter blir stående under vatten, och dör av syrebrist. Det var skönt med ett avbrott för slåtternervernas skull, och en trevlig utflykt på tu man hand för en gångs skull. Barna fick vara hemma med sin kära farmor.
Igår var jag till Järvsö på ‘junta’ med mina kära bonn-bruttor. Vi är numera fem väninnor från fyra socknar, alla med små barn och nån form av jordbruk, som varannan vecka träffas för att dryfta livets Viktiga Frågor, fika och hjälpa varandra med lämpliga uppdrag. Igår var det fönsterputsning och inomhusstädning på gång hos Astrid i Änga. Sen fick vi lammburgare och provsmakade tre sorters tårtor till Lincaféets sommarmeny. Förra gången vi sågs kånkade vi ut alla saker som samlats i ett f.d. mjölkrum, inför en förestående renovering hos Åsa och Anders i Haskens i Tallåsen (döm om min förvåning och glädje, när Åsa i går rapporterade att golvet redan var målat och pärlsponten snart på plats på väggarna!). Det ger mig en fantastisk energikick att se hur mycket som blir gjort när man hjälps åt! Dessutom är det ett ovärderligt och viktigt inslag i själva livet; att träffa sina vänner! Jag är så glad och tacksam över att jag har min Junta!
Igår hade jag våran Lovisa med på juntan för att Anders lättare skulle kunna sköta sysslorna här hemma, och Ewa hade också sina två yngsta döttrar med. Men det var ingen konst att ha barna med, för de lekte så bra ihop och skötte sig nästan själva!
Idag har veterinären Anna Bonnevier har varit hit och kastrerat Lillkalven Ante, och i slutet av förra veckan fick vi kossan Violas klövar ordentligt verkade, så nu är äntligen våra nötkreatur redo att komma ut på bete också! Lite oroliga är vi allt efter förra sommarens erfarenheter med kvigor som sprang rakt genom stängslet, men Viola är ju så lugn och trevlig, så jag tror nog det ska gå väldigt bra iallfall.