Gallery

anders-mekar

Loggarkiv

Kylan biter

Det har varit ordentligt kallt i Åkre hela jullovet. Inte en dag över -15° tror jag, och väldigt många FRISKA DAGAR med temperaturer mellan -20° och -28°. Det är svårt att göra så väldigt mycket ‘extra’ utomhus då. Mer än att köra in mera ved och elda, menar jag (notera att vi fortfarande har endast har ytterbågarna, dvs enkelglas, i Nya Fönstren efter renoveringen av huset i höstas). Och det nödvändigaste som att mata djuren. Vi har förresten fortfarande inte fått fodervagnen lagad, så vi handskottar ensilaget, men det går bra alltsedan vi kom på att vi kan välja de allra torraste hösilagebalarna just under de kallaste veckorna, som alltså inte är benfrusna.

En dag strax före jul, tyckte jag det var extra kallt och drog för säkerhetsskull därför på strömmen även inkommande vatten till fårhuset, förutom på vattenkopparna, till vilka strömmen går på timer den kalla årstiden. En kvart på, en kvart av, eller beroende på hur kallt det är. Men som sagt, jag vred även på elkabeln till vattenledningarna. Trodde jag. Ibland gör man verkligen korkade saker, och det var en sån sak. Anders kom nämligen på eftermiddagen och frågade mig varför i hela fridens dagar jag slagit AV all värmekabel? ??. ??. Vattnet hade såklart frusit och fåren var mäkta upprörda när de inte fick nåt vatten på hela dan. Men tack och lov, så var det bara att slå på strömmen igen, så löste det sig. En ventil under en vattenkopp hade dock frusit sönder (åtmintone är det vad vi kunna se än så länge), så förutom att Anders fick lägga ned några onödiga och bittra arbetstimmar på att riva, laga och fixa, så gick allt bra, den gången.

I morse frös vattnet i fårhuset igen. Men nåt annat är väl knappast att vänta när det visat sig att vi tydligen bor närmare Nordpolen än jag förr förstått? Allt såg bra ut när jag utfodrade på morgonen. Vi eldade och klädde barna för att åka till stan för att äntligen få våra innanfönster glasade, bland annat. Alldeles innan vi skulle fara insåg vi alltså att vattenledningarna frusit. Men på med mera kräm, så väntar vi ett par timmar så borde det tina. Det gjorde det inte. Anders fick riva igen, fyra vattenkoppar. Behöver jag tillägga att vi inte kom iväg till stan idag?
Tur att man har en så himla händig karl iallfall, som kan laga det mesta :)
Nu ikväll har han lokaliserat felet och tinat ledningarna, så nu funkar det igen!

När det är såhär hejjans kylig väderlek är vi klädda i ull från topp till tå, infrån och ut, hela familjen, och vi kan verkligen varmt (!) rekommendera Janus ullunderkläder; hur klarar sig andra utan dem?!

- Välkommen till vår gårdsbutik för att ekipera dig!