Man skulle kunna tro att det är stiltje här på gården, och att jag inte haft nånting alls av intresse att rapportera på flera veckor! Eller att vi gått i ide inför vintern. Så är det faktiskt inte….
Här har hänt massor sen sist. September och oktober brukar det alltid vara mer att göra än vi nånsin hinner med. Ibland blir jag bara så himla trött på känslan av att aldrig nånsin hinna med det som ska göras, pust! Jaja, det lugnar väl ned sig nåt tag.
Vi har tagit hem alla grupper med lamm och tackor och stallat in i fårhuset nu, utom en liten grupp ‘pelle-lamm’, som går kvar på Vissmyra fortfarande. Idag har jag vägt alla kvarvarande tacklamm och sorterat dem i Årets Livlamm (de som ska betäckas och bli mammor i vår) och slaktlamm.
Vi har klippt mera får, men ännu inte alla. Anders har mockat ut förra årets djurpströbädd ur fårhuset och kört in halmbalar, och en dag skottade vi vi kring halmen med högafflar; Anders, Astrid och jag, så jag hade träningsvärk i axlarna dagen efter! Nu går tackorna där och nästan badar i halm.
Sen har Hovers Lars hjälpt oss med att köra ut dyngan på täkterna och Anders har stubbearbetat med tallriksredskapet och plöjt två bitar nästan färdigt. Raka, prydliga fåror blir det när han plöjer.
Vi har fått kornet tröskat och har torkat det på härbret i Fransas. Det blev bra skörd; mer än tre ton/ha och vi är nöjda. För att få rum med årets säd i härbret fick vi hastigt och lustigt lov att tömma fickorna på fjolårshavre; så jag skottade säd som en hel karl (?!) till matarröret, och Anders bytte storsäckar och skötte logistiken av dem. Mina överermar fick sig en rejäl omgång igen, och jag känner att jag knappast behöver träna med att lyfta vikter på nåt gym (eller också är det det jag gör :) )
Svärmor har hjälpt oss att ta in stängseltråd och stolpar från flera fårhagar innan tjälen kommer. Ännu flera grisar är slaktade och sålda, och vi har avslutat säsongens Bondens-Egen-Marknad i Sundsvall.
Det har säkert hänt tusen andra saker här också. Det har iallafall varit fullt upp!
______________________________
Jag tänkte förut att jag skulle ha berättat hur underbart det varit i höst, att varje förmiddag åka fyrhjuling över täkterna ut till våran ko och oxarna på FransarMyra. Septembersolen värmde ljuvligt, Viola (kossan) kom och mötte mig när jag kom fram till kohagen, och jag tog mig en liten stunds andakt i gräset och lyssnade på porlet av vattnet i kanalen invid hagen. En stunds välbehövlig kontemplation.
Senare var det härligt att åka ut när rimfrosten glittrade i grenar och busk invid kanten. Se ut över det vackra höstlandskapet när löven brinner på träden, och luften är hög och klar.
Igår var det så slut på mysfaktorn på besöken på FransarMyra. Regnet piskade i ansiktet och det blåste iskalla vindar. Alfred gömde sig bakom mig på fyrhjulingen för att komma undan de värsta vädret. Vi hade både tjock vinteroverall och regnställ på oss, men var genomblöta och iskalla när vi kom hem igen. Fy. Men vi måste ut dit och se till djuren. Och deras dricksvatten fryser i baljorna och vi kör dit nytt vatten i en stor tank på fyrhjulingsvagnen.
Idag tog jag hundarna och tog en promenad istället för att åka. Det räcker om jag kör ut nytt vatten i morgon igen. Hoppas på lite bättre väder då.