Hur ska man kunna beskriva den byråkratiska röra vi hamnat i, och som gör mig både grön och högröd av ilska och frustration när jag tänker på vad den kostar både oss och ’samhället’!? Sensmoralen blir iallfall att det verkligen är vidrigt att som företagare vara ekonomiskt helt beroende av myndigheters beslut och ‘bidrag’!
I september fick vi ett brev med ett utdrag från CDB; den databas där vi är skyldiga att registrera alla händelser som förflyttningar, födslar etc, för våra nötkreatur. Där stod att vi också var djurhållare på en annan gård än vår egen (ett annat produktionsplatsnummer), och att förväntades granska en lång lista med nötkreaturnummer, och göra markeringar efter anvisningar i brevet. Jag ringde jordbruksverket (SJV) och förklarade att de måste ha skrivit fel nånstans, och klargjorde att vi INTE är djurhållare på den andra gården.
Fyra telefonsamtal senare med både SJV och länsstyrelsen var jag ganska upprörd över att det inte var helt enkelt att få dem att rätta till felet (som inte är vårt), men ändå säker på att jag rett ut det hela och att det nu var klart.
I mitten av december fick vi så ännu ett brev, denna gång från Länsstyrelsen Gävleborg (lst), med besked om beslut av storleken på, och information om när våra årliga EU-stöd skulle betalas ut. När jag läste det finstilta insåg jag att besluten var grundade på FEL antal ”djurenheter”, dvs att vi fortfarande ‘fått’ korna från den andra gården, och att de angivna summorna var helt galna. Jag ringde direkt till Länsstyrelsen igen, innan de hunnit betala ut nåt (för att man är skyldig att kontakta lst om något fel föreligger!).
Handläggaren förstod problemet (påstod hon), och skulle ordna upp alltsammans (igen!!?).
Så ett par dagar före julafton ringer hon (handläggaren på lst alltså) och meddelar att hon är hemskt ledsen, men tyvärr är besluten om utbetalning av EU-stöden nu stoppade, eftersom de mycket riktigt grundade sig på fel djuruppgifter, och följden blir att vi får ingen utbetalning före årsskiftet.
….
Jamen, jag SA ju det. – I september!!
Hemskt Ledsen? Vad tror hon att JAG är då??
Dessvärre är det alltså så illa att många lantbruksföretag idag har väldigt svårt med lönsamheten och med likviditeten runt årsskiftet, och alltså är helt i händerna på SJVs välvilja och förmåga att betala ut stöden (som utgör alldeles för stor andel av företagens totala inkomster, som priserna ser ut på lantbruksprodukter) FÖRE årsskiftet. Så har även vi!
VAD skulle vi NU betala räkningarna per den 31/12 med? Det handlade om storleksordningen 100.000 kr som fattades. Det måste bli mera lån. Anders ringde både vår revisor och vårt låneinstitut, och en panikkänsla kom snabbt krypande. Den här sabla soppan var ju inte VÅRT fel!
Anders ringde den egentliga djurägaren på den andra gården, Lars, som ju också blir utan pengar, eftersom vi har ‘fått’ hans kor (suck). Lars ringde i sin tur också till lst, och fick tala med en annan handläggare än jag. Hon var lite mera förstående, och när Lars refererade till att det nog var ‘kärvt’ i Kristians, så tog hon kontakt med oss. Efter ytterligare ett antal telefonsamtal hit och dit; till den första handläggaren som redan gått på julledighet, till SJV etc, så visade det sig att vi KOMMER att få en slant utbetald i december iallfall. Alla beslut är inte stoppade. Tjohoo.
Slutet gott, allting gott, tycks det. Men OM inte den ‘andra handläggaren’, gjort sig omaket och ringt till oss och benat ut historien, så hade vi visserligen fått samma summa utbetald i december, men vi hade ju inte känt till nåt annat än den första handläggarens version om INGA pengar, och hade därför isåfall naturligtvis varit tvungna att låna med allt vad det innebär.
Tusen tack till ‘den andra’ alltså :)
Nu är räkningarna iallafall betalda också.
Men HERREGUD vad mycket energi och tid denna historia kostat oss. HUR kan det bli så himla fel?